Stäng
info@southsidestories.se

Inte samhällskritik, men ett belysande reportage?

Inte samhällskritik, men ett belysande reportage?

Reportagedeckare eller ”bara” en vanlig, härlig spänningsroman? Förlagschefen är en ny trend på spåren …

Någonting som emellanåt diskuteras, både av lekmän och av deckarakademiker som Karl Berglund (som disputerat på just svenska deckare med en avhandling som du hittar mer läsning om här: https://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=4122&typ=pm) är deckarens eventuella samhällskritik.

Är vi samhällskritiska eller inte? Vi brukar ju påstå det. Ungefär som vi påstår att ”de flesta deckarhjältar är pensionsmässiga kommissarier med alkoholproblem och ett patologiskt operaintresse”. Men är det sant? (Påståendet om gamla operaalkisar är det ju inte). Berglunds slutsats i sin avhandling är att deckaren inte längre är särskilt samhällskritisk, snarare rapporterar den från olika ställen om den rådande ordningen utan att kritisera.

Men jag tror att vi bör fundera över ett nytt begrepp i vår analys av deckaren. Nämligen spänningsromanen som (fortfarande som underhållningsprodukt) är ett reportage, eventuellt även ett reportage med ett budskap eller en analys.

Det gäller förstås att göra det rätt. Deckarens främsta uppgift bör alltid vara att underhålla. Därför väljer jag ofta bort manus ur inkorgen som lanseras med argumenten ”du ska veta att varenda detalj stämmer. Såhär ÄR det.” Jag vill ju fortfarande bli underhållen.

Men om en underhållande deckare också kan ge insikt i saker och ting som läsaren inte kände till tidigare är det ju bara ett plus, kanske till och med ett gigantiskt sådant.

Vad sägs om att mynta ett nytt begrepp? ”Reportagedeckare”. Jag tycker att man ser en hel del sådana grepp på olika sätt i den aktuella deckarutgivningen.

Jag erkänner: mina egna finansthrillers om ekonomijournalisten Micke Norell är ju just sådana reportage. När jag började skriva var min tanke att – utifrån att jag verkligen kunde min miljö – beskriva hur det faktiskt går till bakom de blanka dörrarna runt Stureplan. Jag ville beskriva värderingar, karaktärer, jargongen, miljöerna, vinnarskallarna och vad som händer när den sortens personligheter som ständigt balanserar mellan briljans och galenskap, får en för hård knuff.

Man kan tycka många olika saker om Jens Lapidus deckare – det gör även jag – men en sak gör han extra väl: tar med oss till miljöer som åtminstone inte jag gärna besöker i vardagslag. Där sätter han sig ned bekvämt och slår ut med händerna i ett ”såhär kan det också gå till”. Vissa av hans karaktärer talar ett språk som kräver denna ordlista (http://sv-slang.wikidot.com/invandrarsvenska) och deras strävanden är en intressant spegel för läsare som befinner sig i andra miljöer. Roslund & Hellströms produktion innehåller ju inte heller (som Berglund påpekar) någon egentlig samhällskritik, men de bjuder onekligen ut läsaren på en superspännande resa i annorlunda miljöer; en slags subkultursresereportage.

Ofta är det ju de här typerna av romaner som skapar bestående bilder i hjärnan hos läsaren, på gott och ont. De välslipade massmarknadsthrillermanusen som utspelar sig i välkända miljöer med välkända problem (otrohet, relationsproblem, försvinnanden, alkohol och ett mord på det) blir ofta till förvillelse lika. (Vänta nu: hette boken ”All the Missing Girls”, eller ”Gone Girl Missing”, eller ”I Miss the Girls”?)

Katarina Wennstam är ännu en av budskapsförfattarna, stridbar som få. Och vår egen Caroline Engvall är kanske den mest verklighetsnära man kan läsa; i nästan direkt närhet till ”forskningsfronten” inom mänskligt djävulskap sitter hon med pennan i hand och förvandlar det otäckaste av verklighet till underhållande och oroande fiktion. Caroline arbetar ju numera nästan heltid som debattör och föreläsare i sina specialfrågor och jag märker på mig själv att jag alltmer uppskattar just reportagedeckarformatet. Är det kanske av samma skäl som jag slukar historiska deckare?

Vad säger du som läst ända hit? Vilken typ av spänningsromaner föredrar du?

Hans-Olov Öberg

E-post: info@southsidestories.se
Adress: Gotlandsgatan 71
116 38 Stockholm