Träna med din vintageklocka – går det?
Jag heter Carl och jag är författare till Klockboken (2018). Boken skrev jag med önskan att det skulle bli den klockbok jag själv saknade när jag först började intressera mig för vintagearmbandsur, och med facit i hand tror jag att både nybörjaren, den redan intresserade och den utpräglade klocknörden kan finna något av intresse där. Med detta och en serie kommande djupdykningar i vintageklockornas värld ser jag fram emot att ge lite extra inspiration och kunskap till alla som – liksom jag – inte kan få nog av vintageur.
När vi tänker på vintageklockor går tankarna ofta till klassiskt herrmode, kanske till en vackert patinerad salongsklocka för de speciella tillfällena. Med en sådan dyrgrip i tankarna förstärks vår rädsla för vatten, fukt och hårda ytor, och blicken dras till vänsterarmen allt för ofta bara för att säkerställa att den lilla tickande tidsmaskinen mår bra. Känner du igen dig? Du är inte galen, många känner starkt för sina vintagemodeller och undviker ofta att bära dessa vid tillfällen då man veta att de kan gå lite hårt till.
Samtidigt bör man inte bortse ifrån att man faktiskt ska kunna ”leva” med sina klockor. En klocka du tycker om är till för att användas, det kommer både du och din klocka att må bra av. Så varför inte gå så långt som att välja en klocka som kombinerar tålighet med stil, som du till och med kan använda när du tränar?
Men, kanske ni undrar nu, kan man verkligen träna med vintageklockor? Svaret är ja, med vissa reservationer. Självklart är det inte rekommenderat att träna med alla vintageklockor men det finns vissa modeller som lämpar sig bättre än andra. Jag rekommenderar också att du lägger dig i en lite lägre prisklass när du väljer din tickande träningspartner. Man kan aldrig veta när armarna lägger av under de där sista armhävningarna och vips drar klockan i marken och ger dig ett skrapmärke på boetten. Ja, vad jag menar är att även om klockan pallar trycket kanske inte du gör det. Så om du vill träna med en ”snyggare” vintageklocka var redo för att den kan behöva tåla lite stryk. Då svider det lite mindre i hjärtat (och plånboken) om du vet att du inte lagt hela årslönen på klockan!
Några av mina val när det kommer till en härlig vintageklocka, som faktiskt lämpar sig för gymmet och inte bara i finrummen, hittar du här:
Seiko ”Turtle” 6309
Den första träningspartnern jag rekommenderar är – kanske inte så förvånande – ett dykarur. Som namnet antyder är Seikos ”Turtle” både kompakt, robust och van vid vatten. Smeknamnet ”Turtle” kommer från klockans form som många tycker liknar en vattensköldpaddas skal ovanifrån. ”Turtles” historia tar sin början 1968 när den absolut första Seiko ”Turtle” producerades. Denna modell hette 6105 och är idag en legendarisk klocka från Seikos kollektioner. Klockan skapades i första hand som ett verktyg för professionella dykare men lämnade dock ganska tidigt havets djup och blev en tämligen vanlig syn på amerikanska soldaters handleder under Vietnamkriget. Klockan bars även av skådespelaren Martin Sheen i filmen Apocalyse now.
När kommer då Seikos 6309 in i bilden? 6309 är uppdateringen av originalet 6105 och kom ut på marknaden 1977. Klockan var definitivt snarlik originalet men gjordes med en något förfinad boettform. Klockan fick även ett bredare armband på 21 mm samt en ny urtavla. Seikos 6309 är billigare än sin föregångare på andrahandsmarknaden och tack vare det bredare armbandet sitter den också bekvämare på handleden. Då klockan från början byggdes för dykare är den förväntade vattentätheten idag bättre än exempelvis en vanlig salongsklocka från samma tid. Självklart rekommenderas det alltid att trycktesta vintageklockor innan man utsätter dessa för vattenaktiviteter, men när det gäller dykaruren kan vi åtminstone vara lite tryggare än vanligt. Klockans boett är robust och tål stryk, svett och proteinpulver! Du kan också använda klockans vridring/bezel till att hålla koll på hur länge du har tränat. Byt till ett härligt Natoband och träna med stil i sann 1970-talsanda.
Omega Speedmaster Mk 2
Omega Speedmaster är ett namn som säkert etsat sig fast i minnet hos såväl klockfantaster som ”civila”. Den var den första klockan på månen (ett sådant CV är svårt att knäcka) och duger den på månen så duger den nog på gymmet. Jag har däremot full förståelse för att man kanske inte vill svetta ner eller riskera att tappa skivstången på sin tropiskt patinerade ”Pre-Moon” Speedmaster! Det finns dock en praktisk lösning på detta förfärliga problem: nämligen Speedmaster Mk 2.
Efter att Omega varit med och vunnit racet till månen kände man att det var dags att modernisera den ikoniska Speedmastern så att den passade det annalkande 1970-talets estetik. Mot slutet av 1969 lanserade man således den första Omega Speedmaster Mk 2, en reviderad design men med samma kvalitet och toleranser som den klassiska månklockan. Mk 2 fick ingen långlivad produktionstid och byttes 1972 ut mot Mk 3 vilken sedan följdes av Mk 4 och Mk 5. Enligt mig är Mk 2 den härligaste av dessa och visuellt skiljer den sig en hel del från den klassiska Speedmastern vi är så vana vid att se. Boetten är ”fetare” och saknar utstickande bandhorn, vilket kan vara en fördel för dig som flaxar runt med armarna på gymmet. Den stora boetten och mängden stål i klockan skyddar även mot eventuella stötar. Detta är dessutom en klocka som enligt mitt tycke bara blir snyggare med lite patina – så varför inte gymma med stil och låta Nasas arv leva vidare på din arm när du bränner kalorier till sommaren!
Lemania TG 195
Vad vore denna lista utan en kronograf? Fördelarna att ha med sig en kronograf till träningen är många. Ett stoppur och en god tidtagare kan vara räddningen för din intervallträning. Koreografkomplikationer på klockor tenderar att vara känsligare för stötar och väta, men tränar du inomhus och skippar att ha med dig klockan i duschen så kan du hålla stilen utan problem under dit träningspass.
Lemania TG 195 är en riktig pärla som innehåller en något nedbantad kronografkomplikation. Klockans primära syfte var att användas av svenska militären och har en funktion som underlättar synkronisering av tid. Namnet TG står för ”tidsgivare” och klockan beställdes av försvarsmakten på 1950-talet. Lemanias TG 195 har bara sålts till försvarsmakten och byggdes för att tåla strid och hårda förhållanden så ett gympass klarar den galant! Var dock försiktig i duschen även med denna klocka. I och med att den aldrig såldes civilt är den eftertraktad av många samlare, och har därför ett pris därefter.
Omega Officer
Ibland vill man bara se snygg ut! Självklart ska klockor vara både funktionella och snygga, men man kan ju tumma lite på det förstnämnda ibland. Speciellt om man köper en klocka specifikt för att ha på en plats där man på sin höjd tillbringar några timmar åt gången. Bra tidshållning över lång tid är viktigt för din vardagsklocka men på gymmet kan det räcka med rätt tid i några timmar. Jag säger inte detta för att Omegas Officer inte håller tiden. Det är en mycket välbyggd klocka som ofta går bra om du sköter den rätt. Däremot är det den äldsta av klockorna jag listar här och ju äldre klockorna blir desto större är risken att det kan uppstå krångel. Detta är inte alltid fallet såklart, men det händer.
Omega Officer beställdes av den svenska militären under andra världskriget för att fungera som en standardiserad klocka för högre uppsatta militärer – ofta just officerare eller andra med befälsgrader inom försvarsmakten. Klockan valdes för sin precision och enkelhet. Ungefär samtidigt som Officer gjorde karriär i det militära släpptes en civil version till Sverige som fick namnet ”Suverän”. Både Omega Officer och Suverän lämpar sig som en snygg och tidlös träningspartner. Klockan är förhållandevis liten, speciellt jämfört med de två ovanstående uren. Med sina 30 mm är Omegan lättburen och märks knappt av på din arm under löpningen. Jag föreslår ett härligt Perlon eller Natoband till träningen med din Officer, läderband tenderar att snabbt bli sunkiga av för mycket svett. En annan fördel med en mindre klocka är att din handled kommer se större ut! Ett gratis sätt att se större ut på gymmet! Var dock försiktig i duschen – klockor från 40-talet gillar inte vatten.
Carl Hallvarsson